Diskussionerna bottnar till stor del i att Skatteverket i ett ställningstagande 2008-12-11 efter en lagändring 2009 gjorde en ny mer generös bedömning av gällande rätt. Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 ändrade Skatteverket sitt ställningstagande. I domen kom Högsta förvaltningsdomstolen nämligen fram till att den aktuella lagändringen 2009 inte föranlett någon ändring i sak. Äldre praxis avseende beskattning av styrelsearvode skulle därför vara gällande även efter lagändringen (HFD 2017 ref. 41).
Att beskattning, med något enstaka undantag, ska ske hos styrelseledamoten och inte i bolaget har under åren mött stark kritik. Kritiken gäller bland annat att olika uppdrag inte behandlas på ett likformigt sätt och att det kan uppkomma praktiska problem. Högsta förvaltningsdomstolen har därför i ett mål i plenum, det vill säga med samtliga justitieråd, prövat om praxis bör ändras.
Det mål som prövades i plenum gällde en advokat som hade flera olika styrelseuppdrag. Frågan var om dessa styrelseuppdrag med skatterättslig verkan kunde faktureras från ett aktiebolag. Majoriteten kom fram till att det inte fanns skäl till att ändra gällande praxis. Ersättningen för styrelsearvodet i det aktuella målet skulle därför ske i inkomstslaget tjänst. Flera justitieråd var emellertid av en annan uppfattning. De ansåg att det fanns anledning att ändra praxis och att det var bolaget som skulle beskattas i det aktuella målet.
Vad minoriteten anfört har dock ingen praktisk betydelse vid en tolkning av gällande rätt. Äldre praxis får därför fortfarande anses gällande. Det innebär att ett styrelseuppdrag som en presumtion alltid ska beskattas hos den fysiska personen i inkomstslaget tjänst. Undantag gäller om uppdraget är tidsbegränsat och gäller en specifik insats i bolaget. Vidare torde en förutsättning vara att personen också är verkställande direktör i bolaget. Genom Högsta förvaltningsdomstolens beslut i plenum är det klart att det krävs en lagändring för att beskattning av styrelsearvode ska kunna ske på samma villkor som andra uppdrag.
P27 medför enklare och säkrare hantering över gränserna. Som ett led i detta kommer bankerna att gå över till den internationella ISO-standarden (ISO 20022) vid filöverföring. Vad innebär det? Betalningsinfrastrukturen i Sverige genomgår en stor förändring. Den innebär införande av ett gemensamt nordiskt regelverk och en nordisk betalningsinfrastruktur, kallad P27. P27 medför …
Flera åtgärder har vidtagits på momsområdet för att förhindra bedrägerier och skatteundandragande. Till exempel har omvänd skattskyldighet införts vid omsättning av vissa varor och tjänster, senast vad gäller mobiltelefoner med mera. Regeringen har den 9 juni 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra bedrägerier och …
Riksdagen har beslutat om en reformerad arbetsrätt. Ändringarna är ett resultat från det s k januariavtalet 2019 om att modernisera arbetsrätten. De flesta av lagändringarna träder i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022. Avsikten med de beslutade ändringarna har varit att skapa flexibilitet och trygghet på̊ arbetsmarknaden. De nya reglerna i …
Utöver ändringarna i lagen om anställningsskydd (LAS), som var ett resultat från det s k januariavtalet 2019 om att modernisera arbetsrätten, har även ändringar i LAS beslutats som har föranletts av införlivandet av EU:s arbetslivsdirektiv. Dessa ändringar träder i kraft den 29 juni.Utöver ändringarna i LAS berörs även lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete, arbetstidslagen, …
Igår kom beslutet från riksdagen: Åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system höjs med ett år från och med 2023. Justeringarna är ett steg mot den så kallade riktåldern för pension, som börjar gälla 2026.Riksdagens beslut Riksdagen har den 31 maj 2022 beslutat att höja åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system. Läs riksdagens beslut här. …
I sommar blir det utökade skyldigheter för arbetsgivare att ge mer och snabbare information till anställda. Bland annat om rätt till semester och betalda semesterdagar.Den 29 juni i år införs lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till de gemensamma EU-reglerna om arbetsvillkor. Arbetsvillkoren omfattar informationsskyldigheten gällande vilken information som ska lämnas …
Semestertider närmar sig. Den svenska semesterhanteringen är ett av de svåraste områdena att hantera ur ett löneperspektiv. Vad händer om det blir fel? Om en anställd anser att semesterberäkning inte har gjorts korrekt är det en begränsad tid för att begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt semesterlagen. Preskriptionstiden är enligt semesterlagen …
Riksdagen beslutade i går att höja omsättningsgränsen för momsbefrielse. Det underlättar för småföretag, som inte behöver betala eller vara registrerade för moms om de omsätter högst 80 000 kronor. De nya reglerna börjar gälla 1 juli 2022.Gällande rätt Småföretag – eller mer korrekt uttryckt beskattningsbara personer – som har en omsättning som beräknas bli högst …
Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är ett något otympligt namn. Den brukar förenklas Penningtvättslagen, eller PTL. På engelska säger man ofta AML (Anti-Money Laundering act). Har du koll på hur den träffar ditt företag? Och om era uppgifter hos myndigheterna är helt aktuella?Det är en lag som kom redan 2009 och som uppdaterades och …
Drivmedelspriserna har under våren nått nya rekordnivåer. Hur ser förutsättningarna för milersättning ut vid bilkörning?Sedan 2009 har den ersättning som kan utbetalas skattefritt legat stadigt på samma nivå. Ersättningsnivåerna skiljer sig åt beroende på om det är den privata bilen eller tjänstebilen som används. När anställda gör resor i arbetet (tjänsteresor) med egen …
Vi är anslutna till Srf konsulterna