Artiklar

Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2025

Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025.

Inlämning av deklarationen 

För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin deklaration styrs av bokslutsdagen. Nedan följer de olika tidpunkterna för inlämningen beroende på när räkenskapsåret avslutas.  

Företagets bokslut: Maj – juni 2024
Deklarationen senast inlämnad: 15 januari 2025

Företagets bokslut: Juli – august 2024
Deklarationen senast inlämnad: 1 april 2025

Företagets bokslut: September – december 2024
Deklarationen senast inlämnad: 1 augusti 2025 

Företagets bokslut: Januari – april 2025
Deklarationen senast inlämnad: 1 december 2025

Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Deklarationen senast inlämnad: 15 januari 2026

Redan innan deklarationen ska vara inlämnad kan företaget behöva göra en fyllnadsinbetalning av skatt för att undvika kostnadsränta på kvarskatten. Det finns några olika tidpunkter för när kvarskatten ska vara betald för att företaget ska undvika kostnadsräntan. En försenad betalning kan bli onödigt kostsam. 

Dessa tidpunkter gäller för fyllnadsinbetalningen när kvarskatten är mer än 30 000 kronor: 

Företagets bokslut: September – december 2024
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 februari 2025 

Företagets bokslut: Januari – april 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 juni 2025

Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 augusti 2025

Företagets bokslut: Juli – augusti 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 13 oktober 2025

Dessa tidpunkter gäller för fyllnadsinbetalningen när kvarskatten är högst 30 000 kronor: 

Företagets bokslut: September – december 2024
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 5 maj 2025 

Företagets bokslut: Januari – april 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast:  3 september2025

Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast:  3 november 2025

Företagets bokslut: Juli – august 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast:  3 januari 2026

När ska slutskatten senast vara betald? 

Om skatten inte är betald vid de ovanstående tidpunkterna kommer kvarskatten att löpa med en kostnadsränta. Från vilken tidpunkt beror på storleken på kvarskatten. Den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor kommer ett belöpa med ränta från ett tidigare datum än den del av kvarskatten som understiger 30 000 kronor. 

Slutskatten förfaller till betalning vid olika tidpunkter beroende på när företaget skulle lämna in sin deklaration. Gemensamt är att kvarskatten alltid ska betalas inom ungefär 90 dagar från beslutsdatumet för slutlig skatt. 

Då ska kvarskatten vara betald: 

Bokslut: September – december 2023
Senast: 12 mars 2025 

Bokslut: Januari – april 2024
Senast: 14 juli 2025 

Bokslut: Maj – juni 2024
Senast: 12 september 2025 

Bokslut: Juli – augusti 2024
Senast: 12 november 2025 

Bokslut: September – december 2024
Senast: 12 mars 2026

Bokslut: Januari – april 2025
Senast: 14 juli 2026

The post Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2025 appeared first on Tidningen Konsulten.

Lag på hållbarhetsrapportering kan dröja

EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina rapporteringskrav på mindre underleverantörer.

– Förslaget kallas ambitionssänkning, verklighetsanpassning eller en smartare väg till målet beroende på vem som uttalar sig. Eftersom vi ser att företag som hållbarhetsrapporterar vinner på det fortsätter vi att arbeta för att göra den processen allt smidigare, säger Lena Lind, förbundsdirektör och vd för Srf konsulterna.

Det nya förslaget gällande CSRD kommer från EU-kommissionen och kallas för Omnibus 1. Det ska antas av parlamentet och ministerrådet innan det blir verklighet. Enbart företag som har minst 1 000 anställda och 50 miljoner Euro i omsättning ska hållbarhetsrapportera enligt det. Även om det nya förslaget innebär att fler företag undantas träffade CSRD redan i sin nuvarande form främst storföretag.

För övriga företag är förslagets skrivningar om hur storföretagen ska hindras från att vidarebefordra sina rapporteringskrav på sina underleverantörer och deras leveranskedjor en större nyhet. Ett ”value-chain cap” ska stoppa sådana ”trickle down”-effekter.

– Det är helt rimligt att hänsyn tas till de små och medelstora företagens förutsättningar för en bra hållbarhetsrapportering. Detta kommer vi att bevaka när det nya EU-förslaget väl resulterar i lagförslag och remisser i Sverige, som vi gjort med tidigare förslag i frågan, intygar Lena Lind.

Eget tempo

Gällande mindre företag föreslås att de 2028 ska börja rapportera enligt CSRD, i en version anpassad till dem. För de som frivilligt vill rapportera i linje med EU-kraven redan i dag ska en ny, enklare standard lanseras.

– Sammanfattningsvis innebär förslaget att EU:s långsiktiga inriktning för hållbarhetsrapportering ligger fast, men att införandet sker i ett långsammare tempo och att regelverket blir mindre detaljerat. Med det sagt finns det uppenbara fördelar att börja hållbarhetsrapportera, oavsett när lagstiftningen är på plats, säger Lena Lind och pekar på konkreta ekonomiska och miljömässiga vinster:

– Minskade kostnader för exempelvis bränsle, uppvärmning, ventilation, avfallshantering och inköp är typeffekter av en god hållbarhetsrapportering. Ett gott rykte som leverantör och arbetsgivare kommer på köpet. Det gäller byråer som börjat hållbarhetsrapportera och det gäller de företag byråerna börjat hjälpa med hållbarhetsrapportering.

Enklare verktyg

Srf konsulterna har varit med och arbetat fram den nordiska standarden för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag: NSRS. Den linjerar med EU:s krav, är Excel-baserad och har rikligt med mallar och annat stödmaterial.

–  Det är enkelt att börja hållbarhetsrapportera. Dels finns NSRS, dels har programleverantörerna redan byggt in lösningar som gör det enkelt att ta ut underlag till en hållbarhetsrapport och jämföra utvecklingen år från år. Dessutom finns specialprogram för hållbarhetsrapportering på marknaden. Denna utveckling fortsätter, det märker vi bland annat i diskussionerna i vår samverkansgrupp för programleverantörerna Redsam, avslutar Lena Lind.

The post Lag på hållbarhetsrapportering kan dröja appeared first on Tidningen Konsulten.

Nordic Smart Government – en digital revolution för nordiska småföretag

Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra gränsöverskridande handel, är programmet Nordic Smart Government & Business på väg att skapa ett digitalt ekosystem som sätter Norden i framkant. En av de som varit högst delaktig i programmet är Torbjörn Ull på Bolagsverket. Här berättar han om arbetet och hur det kan gynna företagare.

”Vi vill skapa mervärde för småföretagen” 

När Torbjörn Ull började sitt arbete med Nordic Smart Government & Business (NSG&B) i april 2019, var visionen från Nordiska ministerrådet tydlig: att göra Norden till världens mest integrerade och hållbara region till år 2030. Programmets mål var att förenkla och stärka förutsättningarna för små och medelstora företag (SME) genom att skapa ett digitalt ekosystem för affärsdata i realtid. 

– Tanken är att skapa ett mervärde för SME genom att automatisera flöden av affärsinformation mellan företag och myndigheter, förklarar Torbjörn Ull, projektledare på Bolagsverket. Vi ville göra det på ett sätt som känns tryggt och säkert för företagen och samtidigt skapar innovation och tillväxt. 

Med stöd från 21 myndigheter och tätt samarbete med den privata sektorn, fokuserade programmet på att identifiera både behov och utmaningar. 

– Samarbetet har gett oss en stor förståelse för de likheter och olikheter som finns mellan de nordiska länderna, säger Torbjörn. Det har också lagt en viktig grund för att kunna arbeta tillsammans framöver, särskilt med kommande EU-regleringar som påverkar alla länder i regionen. 

Konkreta resultat: Automatiserade affärsflöden och standardiserade lösningar 

Under perioden 2021–2024 har NSG&B uppnått flera milstolpar som redan nu börjar underlätta vardagen för företag i Norden. 

Digitala affärsdokument och gränsöverskridande handel 

Ett av de mest lovande resultaten är arbetet med digitala affärsdokument. Pilotprojekt har visat att det går att automatisera hela processen för gränsöverskridande handel med hjälp av e-dokument som e-fakturor, e-order och e-kvitton via exempelvis Peppol-nätverket. 

– Detta minskar den administrativa bördan avsevärt, exempelvis vid rapportering till skattemyndigheterna enligt VIDA eller vid framtida hållbarhetsupphandlingar, förklarar Torbjörn. Ett konkret exempel är hur e-kvitton kan bära information som direkt integreras i bokföringssystemet. 

Gemensamt nordiskt API för företagsdata 

Ett annat viktigt framsteg är utvecklingen av ett nordiskt API som ger företag möjlighet att hämta grundläggande information om sina affärspartners direkt från myndigheternas företagsregister – i realtid. 

– API:et gör det möjligt att verifiera om en affärspartner verkligen är den de utger sig för att vara, eller om en person har rätt att representera företaget, säger Torbjörn. Det här bygger på tillit, eftersom datan kommer direkt från de nationella myndigheterna. 

API:et är redan implementerat i fyra av de fem nordiska länderna, och Sverige förväntas vara helt anslutet under första kvartalet 2025. 

Ett gemensamt nordiskt ordförråd – grunden för transparens 

För att skapa enhetlighet och minska kostnader för manuella tolkningar, har NSG&B utvecklat ett gemensamt nordiskt ordförråd för finansiella data, det så kallade Nordic Vocabulary. 

– Det här är en semantisk modell som gör det möjligt att verifiera företagsuppgifter och analysera information mellan företag i olika nordiska länder, berättar Torbjörn. Det underlättar inte bara för investerare och affärspartners, utan också för granskning av hållbarhets- och miljödata i framtiden. 

Vad innebär detta för svenska företagare? 

För svenska småföretagare innebär NSG&B:s resultat flera fördelar som kan förenkla verksamheten och skapa nya möjligheter. 

1. Minskad administrativ börda 
   Genom att automatisera affärsprocesser och rapportering minskar behovet av manuellt arbete. Exempelvis kan e-fakturor och e-kvitton direkt integreras i bokföringssystem, vilket sparar tid och minskar risken för fel. 

2. Enklare gränsöverskridande handel 
   Med standardiserade lösningar och tillgång till realtidsdata kan företag enklare expandera till andra nordiska länder utan att behöva oroa sig för komplexa regelverk.  

3. Tillgång till tillförlitlig företagsinformation 
   Genom det nordiska API:et kan företag snabbt och säkert verifiera affärspartners och bygga tillit i sina affärsrelationer. Den semantiska lösningen kan även återanvändas för framtida lösningar som den digitala företagsplånboken. 

– För företagen innebär det att de får bättre kontroll och kan fokusera på att utveckla sin kärnverksamhet, förklarar Torbjörn. 

Framtiden: Tre fokusområden för fortsatt samarbete 

Även om NSG&B-programmet avslutades i juni 2024, lever arbetet vidare i en mindre nordisk arbetsgrupp med fokus på tre huvudområden: 

1. Vidareutveckling av digitala affärsdokument – Standarder och lösningar för digital hantering av dokument och produktinformation ska utvecklas ytterligare för att stödja gränsöverskridande handel. 

2. Tillgång till värdefulla datamängder för nordiska företag – Målet är att tillgängliggöra högre kvalitet i finansiell data som bidrar till transparens samtidigt som det ska ta höjd för nuvarande och kommande EU-regleringar. Det kan bidra till öppen redovisning och enklare rapportering som minskar den administrativa bördan. 

3. Minska den administrativa bördan genom att skapa transparens och högre kvalitet i finansiella data. 

4. Samordning med EU-initiativ – Arbetet syftar till att säkerställa att nordiska lösningar integreras med EU-standarder, särskilt inom områden som momsrapportering och hållbarhetsdata. 

– Vi har fått mycket positiv respons från EU och hoppas att våra modeller kan bidra till att sätta standarder även på europeisk nivå, säger Torbjörn. 

Redovisnings- och lönekonsulternas roll 

En viktig fråga framöver är hur redovisnings- och lönekonsulter kan hjälpa företag att dra nytta av de nya lösningarna. 

– Jag tror att konsulternas roll kommer att bli allt viktigare, särskilt när det gäller hållbarhetsrapportering och att säkerställa att företagen uppfyller nya krav på datakvalitet, säger Torbjörn. Det är ett område där konsulterna verkligen kan bidra med sin expertis och stödja företagen i övergången till en mer digital och automatiserad framtid. 

Tips: Så kan du testa NSG&B:s lösningar redan idag 

För dig som är nyfiken på att komma igång, finns redan nu möjlighet att använda det nordiska API:et för företagsdata. 

– API:et är tillgängligt via Bolagsverket och andra nordiska myndigheter, och företag kan redan idag hämta grundinformation om nordiska affärspartners, berättar Torbjörn. Vi uppmuntrar företag att börja använda det för att utforska de möjligheter som finns. 

Mer information om API:et och andra resurser finns på nordicsmartgovernment.org.

The post Nordic Smart Government – en digital revolution för nordiska småföretag appeared first on Tidningen Konsulten.

Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller?

Den 31 marsmarkerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på vad som gäller och vilka åtgärder du behöver vidta innan deadline?

Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast betalda dagar som överstiger 20 som får sparas för uttag senare år. Semesterdagar upp till 20 måste alltså tas ut i betald ledighet. Detta är en tvingande regel och det går inte att i stället betala ut ersättningen för dagar som inte får sparas. Om det inte finns tillräckligt med tid att förlägga ledigheten kan du som en sista utväg skjuta över dessa dagar till det nya året för att tas ut före det nya semesterårets semesterdagar. Även om detta i sig är fel så uppfyller man i vart fall lagens syfte att semesterdagar ska förläggas i ledighet för vila och rekreation.

Sparade semesterdagar som är äldre än fem år

Om en anställd har sparade semesterdagar som är fem år gamla måste dessa också tas ut i ledighet innan den 31 mars. Det är endast om detta regleras i kollektivavtal på förbundsnivå som längre sparande kan tillåtas.

Antalet intjänade semesterdagar

Vid semesteromställningen den 31 mars ska du beräkna hur många semesterdagar som dina anställda har rätt att ta ut i betald ledighet under det kommande semesteråret (1 april 2025–31 mars 2026).

Det är i huvudsak anställningstiden som ligger till grund för intjänandet. Det har inte någon betydelse vilken sysselsättningsgrad den anställde har haft eller hur arbetstiden har varit förlagd. Även en person som varit anställd hela året men som till exempel endast enligt schema arbetar varannan vecka, tjänar in 25 semesterdagar. Förläggningen av semesterdagarna ska dock innebära att den sammanlagda ledigheten inklusive fridagar ska motsvara fem veckors ledighet.

Sysselsättningsgraden påverkar däremot vilken semesterlön som ska betalas ut under den betalda semesterledigheten. Har den anställde t ex bara arbetat 4 timmar om dagen, alltså halvtid, så blir också den intjänade semesterlönen beräknad på halvtid.

Antalet intjänade betalda semesterdagar räknas ut genom att dividera antalet anställningsdagar med 365. Det framräknade talet multipliceras med den anställdes semesterrätt. Uppstår ett brutet tal ska detta alltid höjas till närmsta heltal.

Exempel: Simon anställdes den 1 augusti 2024. Antalet anställningsdagar fram till den 31 mars 2025 är 243. Antalet intjänade betalda semesterdagar att ta ut fr o m den 1 april 2025 blir 17 (243/365×25 =17). Mellanskillnaden upp till hans semesterrätt, d v s 8 dagar, blir obetalda semesterdagar. Dessa behöver han dock inte ta ut i ledighet om han inte vill.

Frånvaro kan påverka intjänandet

Frånvaro kan påverka intjänandet av betald semesterledighet. Viss frånvaro är semesterlönegrundande till exempel sjukfrånvaro i 180 dagar och föräldraledighet i 120 dagar per intjänandeår. De olika frånvaroslagen som ger rätt till semesterintjänande framgår av semesterlagen § 17. Frånvaro som överstiger antalet semesterlönegrundande dagar reducerar intjänandet av betald semesterledighet.

Exempel: Marie har varit anställd hela året men har varit föräldraledig i sex månader, sammanlagt 183 dagar, mellan den 1 juni och den 30 november. Det innebär att antalet intjänade semesterdagar reduceras. Antalet betalda semesterdagar för semesteråret 1 april 2025–31 mars 2026 blir 21 [(365-63)/365×25)].

Andra intjänandeperioder än 1 april–31 mars

Företag som omfattas av kollektivavtal kan avtala om andra intjänande- och semesterårsperioder än lagens 1 april–31 mars. Även utan stöd i kollektivavtal kan perioden vara en annan, t ex kalenderår, men då måste intjänandeåret och semesteråret sammanfalla. Det innebär att den semester som kommer att tjänas in kan tas ut i betald ledighet under samma period.

The post Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller? appeared first on Tidningen Konsulten.

Friskvårdsbidrag – vad gäller 2025?

Nytt år och dags att förnya träningskortet. För arbetsgivare som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på.

Tre förutsättningar för skattefrihet 

Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren är skattepliktiga. Men det finns undantag. Friskvårdsbidrag är ett sådant undantag. 

Friskvårdsbidraget kan vara skattefritt för den anställde om följande tre förutsättningar är uppfyllda.   

• Samma belopp och villkor erbjuds till hela personalen (oavsett anställningsvillkor). 
• Bidraget är av mindre värde (maximalt 5 000 kronor per person och år). 
• Bidraget användas för motion- och friskvårdsaktiviteter av enklare slag. 

Förmånen ska inte heller kunna bytas mot kontanter.  

Förtydligande från Skatteverket 

I februari förtydligade Skatteverket hur friskvårdsbidraget får användas. Friskvårdsbidraget kan användas för att bekosta ett årskort, klippkort eller motsvarande om det är specificerat vilken motion- eller friskvårdsaktivitet det avser. Kortet ska utges av den aktör som också tillhandahåller aktiviteten. Det krävs också att kortet är personligt och inte överlåtbart. Friskvårdsbidraget kan inte användas för att köpa presentkort som vid ett senare tillfälle kan användas för olika motions- eller friskvårdsaktiviteter, eftersom presentkortet i sig inte räknas som en godkänd aktivitet utan är ett betalningsmedel. 

Det gör att man ska vara lite extra uppmärksam när det gäller olika betalningslösningar som finns på marknaden. 

Erbjudas hela personalen  

För att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt för de anställa måste det erbjudas till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Det betyder att även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande av personalvårdsförmåner. 

Skatteverket anser att en arbetsgivare med bibehållen skattefrihet kan välja att erbjuda alla anställda ett lika stort friskvårdsbidrag eller att proportionera friskvårdsbidrag utifrån de anställdas anställningstid eller sysselsättningsgrad. Anställda som till exempel arbetar deltid på 50 procent kan alltså erbjudas 50 procent av det fulla värdet av bidraget. Detta gäller under förutsättning att samma villkor gäller för samtliga anställda.  

Sådan proportionering eller annan fördelning av bidrag kan dock inte göras utifrån kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet får medföra reducerat friskvårdsbidrag. 

En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden. 

Den som är delägare till ett aktiebolag och är anställd av företaget kan få friskvårdsbidrag precis som vilken anställd som helst under förutsättning att villkoren är uppfyllda.  

Vad avses med mindre värde? 

Med mindre värde avses 5 000 kronor inklusive moms enligt Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande ansett att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inklusive moms inte var av mindre värde.  

En aktivitet som kostar mer än 1 000 kronor (inklusive moms) för ett enstaka tillfälle uppfyller inte kraven för att vara av enklare slag, om inte aktiviteten innehåller moment av motion och träning. En sådan aktivitet, det vill säga en aktivitet utan moment av motion och träning som till exempel massage som kostar mer än 1 000 kronor för ett tillfälle, är en skattepliktig förmån även om det totala friskvårdsbidraget är av mindre värde. 

Användas för aktiviteter av enklare slag 

Friskvårdsbidraget får användas till enklare aktiviteter med inslag av motion som till exempel styrketräning, simning och dans. Men även behandlingar som är avstressande, motverkar ömhet och stelhet räknas som friskvård. Det går också att använda bidraget till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning. 

Tidigare hade Skatteverket en förteckning på de vanligast förekommande godkända friskvårdsaktiviteterna. Den omfattande listan är nu borttagen, eftersom det kunde tolkas som att aktiviteter som saknades på listan inte var godkända. 

Ersätta den anställda 

Det vanliga är att arbetsgivaren i efterhand ersätter den anställde med friskvårdsbidrag mot att den anställde lämnar in det personliga kvittot som styrker utgiften. Arbetsgivaren kan ersätta utlägg för årskort, klippkort eller enkelbiljetter samt för elektroniska motsvarigheter. 

Vissa arbetsgivare kan ha avtal med någon form av friskvårdsportal och den anställde kan då teckna olika tjänster och “betala” med sitt friskvårdsbidrag direkt via portalen. Den anställde behöver i dessa fall inte ligga ute med pengar och inte heller lämna in kvittot. 

Vad gäller för enskilda näringsidkare? 

Den som driver en enskild firma räknas inte som anställd och kan därför inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag. Finns det anställda i företaget omfattas de dock av friskvårdsbidraget. 

Vanliga frågor och svar 

Kan arbetsgivaren erbjuda de anställda ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kronor? 
Ja, men friskvårdsbidraget är då inte längre skattefritt för den anställde. Om arbetsgivaren betalar ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kronor är hela friskvårdsbidraget en skattepliktig förmån för den anställde, inte bara det överskjutande beloppet.  Arbetsgivaren måste då också betala sociala avgifter på hela beloppet. 

Kan en arbetsgivare ersätta en nyanställd för utlägg som denne haft innan anställningen började? 
Nej. En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden. 

Kan arbetsgivaren betala för utrustning och att det ingår i friskvårdsbidraget?
Nej, friskvårdsbidraget kan inte användas till t.ex. löparskor, skidor och skridskor.  

Kan friskvårdsbidraget användas till appar och webbtjänster.  
Ja, träningsprogram, rådgivning och andra liknande tjänster som en anställd använder via webbtjänster och appar kan vara en skattefri förmån. Det spelar ingen roll om de använder tjänsten hemma eller på någon annan plats. Exempel på appar och webbtjänster som kan vara en skattefri förmån är internetbaserade träningsprogram som yoga, motion, viktminskning och rökavvänjning, tjänster för registrering av egen träning, till exempel promenad- och löprundor.

The post Friskvårdsbidrag – vad gäller 2025? appeared first on Tidningen Konsulten.

Småföretagarna går med vinst – men rådgivning kan lyfta dem ännu högre

Trots utmanande tider visar en ny rapport från Företagarförbundet att 76 procent av Sveriges småföretagare har gått med vinst de senaste tre åren. Men många brottas fortfarande med att känna sig trygga i att verksamheten följer rådande lagar och regler – särskilt skatteregler som ofta upplevs som svåra att förstå. Undersökningen lyfter också fram redovisningskonsulternas viktiga roll i att hjälpa småföretagare navigera dessa regler. Dennis Krook, projektledare och kommunikatör på Företagarförbundet, menar att fler småföretagare borde dra nytta av sin redovisningskonsult för att maximera sin potential.

”Småföretagare är bra på att anpassa sig”

Medier framställer ofta småföretagens ekonomiska situation i svarta rubriker, präglade av kriser, inflation och höga räntor. Företagarförbundets rapport visar dock en ljusare bild. En undersökning bland 200 av förbundets medlemmar visar att en majoritet av småföretagen går med vinst.

– Det är förvånande men också uppmuntrande, säger Dennis Krook. Mediabilden är ofta överdrivet dramatisk, men vår undersökning visar att småföretagare är otroligt duktiga på att anpassa sig. Vi såg samma sak under pandemin – många förväntade sig ett mycket värre scenario än vad som faktiskt blev verklighet.

Dennis förklarar att småföretagarnas förmåga att snabbt ställa om är en avgörande framgångsfaktor. Deras flexibilitet gör det möjligt att agera snabbt vid förändringar, till exempel genom att dra ner på kostnader eller sänka sin egen lön för att hålla verksamheten flytande.

– Det är ofta litenheten som är styrkan. Ett större företag kan inte svänga lika snabbt när samhällsförändringar sker, säger han.

Komplicerade skatteregler – en stor utmaning

Trots att många småföretag är framgångsrika upplevs vissa skatteregler, som de så kallade 3:12-reglerna, som särskilt svåra och frustrerande.

– Frustrationen handlar mycket om att reglerna är svårbegripliga, säger Daniel. Småföretagare vill ha kontroll över sin egen situation, men med 3:12-reglerna känner många att de inte har en chans att förstå. Att använda sig av räknesnurror på nätet utan att förstå beräkningarna skapar en känsla av osäkerhet och irritation.

Även om de föreslagna förändringarna av 3:12-reglerna är ett steg i rätt riktning, betonar Dennis att rådgivning från redovisningskonsulter är avgörande för att hjälpa många småföretagare navigera i det komplexa skattesystemet.

Redovisningskonsulten – från siffror till affärsrådgivning

Undersökningen visar att många småföretagare redan använder redovisningskonsulter, men Dennis menar att deras roll kan bli ännu större. Med rätt konsult kan småföretagare inte bara förbättra sin förståelse för skatteregler – de kan också ta sitt företag till nästa nivå.

– Redovisningskonsulter behöver bli mer proaktiva, och småföretagare måste bli bättre på att ställa krav. Det handlar inte bara om att få siffrorna rätt, utan också om att få rådgivning som hjälper företaget att växa och bli mer lönsamt, säger han.

En bra redovisningskonsult bör fungera som en affärsrådgivare och hjälpa företagare att tänka långsiktigt.

– Småföretagare behöver stöd både på kort och lång sikt. Det handlar inte bara om att räkna ut vinsten för nästa år, utan också om att skapa en strategi för de kommande tre åren, avslutar Daniel.

Tips till småföretagare: Maximera värdet av din redovisningskonsult

1. Välj rätt konsult En bra redovisningskonsult är kvalitetssäkrad och har rätt kompetens för att kunna hjälpa dig på rätt sätt. Ta t kontakt med en byrå där det finns Auktoriserade Redovisningskonsulter som kan hjälpa dig både med din ekonomi och med affärsrådgivning.
2. Ställ krav på proaktivitet Begär löpande rådgivning under året, inte bara vid bokslut. Kvartalsvisa avstämningar kan göra stor skillnad, särskilt för mindre företag.
3. Se konsulten som en partner Din redovisningskonsult kan vara en nyckelspelare för ditt företags framgång. Bygg en relation där ni samarbetar för att optimera lönsamheten och utveckla verksamheten.
4. Var inte rädd för att fråga Många företagare undviker frågor av rädsla för att verka okunniga. Kom ihåg att redovisningskonsultens jobb är att hjälpa dig att förstå lagar och regler och fatta bättre beslut.
5. Ta hjälp med långsiktig planering Lyft blicken! Diskutera inte bara siffrorna för det gångna året, utan ta hjälp med att skapa en strategi för framtiden.

The post Småföretagarna går med vinst – men rådgivning kan lyfta dem ännu högre appeared first on Tidningen Konsulten.

Deklaration 2025 – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson!

Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025.

Flera datum för betalning av kvarskatt 

I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska denna vara inbetald redan den 12 februari för att undvika kostnadsränta. Kostnadsräntan börjar räknas från och med den 13 februari på den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor.  

Om kvarskatten understiger 30 000 kronor behöver betalningen finnas på skattekontot senast den 5 maj för att undvika kostnadsränta.  

Om man inte betalar kvarskatten på förfallodagen kommer skulden att belöpa med den höga kostnadsräntan som uppgår till hela 17,5 procent. När den slutliga kvarskatten ska betalas beror på när man får sitt slutskattebesked. Kvarskatten ska vara betald 90 dagar efter att Skatteverket har beslutat om slutlig skatt. Nedan framgår tidpunkterna när betalningen ska vara gjord till skattekontot beroende på tidpunkten för slutskattebeskedet.  

Varför kan man behöva betala in extra till skattekontot? 

Det finns många olika anledningar till att man kan behöva betala in extra för att täcka upp för den slutliga skatten.  

Här är exempel på situationer som kan ge kvarskatt: 

• Investeringssparkonto – man betalar skatt på en schablonintäkt. Banken betalar inte in någon skatt för det. 
• Försäljning av aktier eller fonder samt fastighet respektive bostadsrätt – görs en vinst vid försäljningen ska man betala skatt på den.  
• Innehav av fastighet – vid innehav av fastighet utgår fastighetsskatt eller fastighetsavgift. 
• Uthyrning av bostad – en villa, bostadsrätt eller sommarstuga kan hyresintäkten beskattas, beroende på hyresintäktens storlek. 
• Lön från någon som inte är huvudarbetsgivare och pensionsutbetalningar där skatteavdrag har gjorts med 30 procent. 

Skatten kan beräknas med hjälp av Skatteverkets tjänst Räkna ut din skatt. 

Sista dagen att deklarera  

Inkomstdeklarationen för fysiska personer ska vara inlämnad till Skatteverket senast den 2 maj, om man inte har fått anstånd att lämna in deklarationen senare. Som vanligt finns det möjlighet att få tillbaka överskjutande skatt tidigare om man lämnar in deklarationen digitalt.  

Deklarationen skickas den 3–7 mars till privatpersoner som har en digital brevlåda. Om man inte har en digital brevlåda skickas pappersdeklaration ut under tidsperioden den 15 mars-15 april. Om man hellre vill ha en digital deklaration behöver man skaffa en digital brevlåda senast den 2 mars. 

Deklarera digitalt senast den 2 april och få tillbaka pengarna i april 

Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration öppnar den 18 mars. Det är då möjligt att logga in med e-legitimation och deklarera. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver deklarationen godkännas digitalt senast den 2 april. Du får då inte göra några ändringar eller tillägg i deklarationen och du måste också ha anmält ett mottagarkonto för utbetalningen.   

Till den som deklarerar senast den 2 maj och vars deklaration är godkänd kommer Skatteverket att betala ut skatteåterbäringen den 3–5 juni.

The post Deklaration 2025 – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson! appeared first on Tidningen Konsulten.

Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare?

Du kanske har hört att det finns ett förslag på ändrade regler för beskattning av andelar i fåmansföretag. Du kanske ställer dig frågan om det är något du som delägare borde göra redan nu. Vad innebär reglerna? I den här artikeln svarar vi på några av dessa frågor.

Förenklade regler 

Reglerna för beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag är mycket komplicerade och får ofta kritik för det. Utredningens uppdrag har därför varit att förenkla och förbättra reglerna så att företag ska uppmuntras att växa och anställa fler.  

Förenklingar kommer till uttryck genom olika schabloner och färre tröskelvärden, det vill säga värden som fåmansdelägare behöver uppfylla för att omfattas av en regel. I och med schablonerna är det också möjligt för Skatteverket att automatiskt beräkna vissa av komponenterna i gränsbeloppet vilket kan minska de administrativa kostnaderna för företaget.  

Det blir också färre beräkningar och lättare att göra rätt. Enligt analyser som utredningen har gjort kommer 80 procent av delägarna att få ett större gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna i förhållande till dagens regler. Vidare har utredningen uppskattat att de administrativa kostnaderna för företagen kommer att minska med 34 procent i förhållande till dagens regler. Det motsvarar 210 miljoner kronor i minskade administrativa kostnader för företagen. 

En metod att beräkna gränsbeloppet på 

De största förändringarna ser vi i sättet att beräkna gränsbeloppet på.  Dagens regler – förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget.  

Komponenterna i gränsbeloppet föreslås bestå av följande fyra komponenter: 

• Grundbelopp  

• Lönebaserat utrymme 

• Ränta på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor 

• Sparat utdelningsutrymme från föregående år utan uppräkning 

Grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp 

Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet föreslås till fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget.  

Lönebaserat utrymme 

Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Ränta på omkostnadsbeloppet 

Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Enligt gällande regler får alla delägare beräkna räntan oavsett hur stort omkostnadsbeloppet är. 

Sparat utdelningsutrymme från föregående år 

Det föreslås även att dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt.  

Närståendekretsen förändras 

Vilka som ingår i närståendekretsen har bland annat betydelse för om en andel är kvalificerad. Till exempel är en andel är kvalificerad för andelsägaren om delägaren själv eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Nu föreslås närståendekretsen att minska på det sättet att syskon, syskons make eller maka samt syskons barn inte längre ska ingå i närståendekretsen. Det innebär att ett ägande av ett syskon som inte är verksam i företaget kommer att leda till att det finns ett utomstående ägande i företaget.  

Tidsgränsen 

I många regler för kvalificerade andelar i fåmansföretag finns en tidsgräns på fem år. Tillexempel krävs det, för att en andel ska anses vara kvalificerad, att delägaren, eller någon närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Det föreslås nu att den gränsen sänks till fyra år. Det innebär att tiden som ett företag behöver ligga i karens minskar. Det vill säga den tid som behövs för att andelen ska gå från att vara kvalificerade till att vara icke-kvalificerad sänks. Under den här perioden får varken delägaren eller någon närstående vara aktiva i företaget.  

Vad händer nu? 

Reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026. För att det ska vara möjligt behöver en proposition läggas fram i början av hösten 2025, så att riksdagen sedan kan fatta beslut senare under hösten.  

Vad ska du göra nu? 

I nuläget är detta endast ett förslag och vi kan inte med säkerhet veta att reglerna blir beslutade.  

Det viktigaste just nu är att du håller dig informerat om hur reglerna ser ut och hur de kan komma att påverka dig som delägare. För de flesta delägare innebär förslagen ett större gränsbelopp.  

Kontakta din redovisningskonsult för vägledning om du har frågor eller vill veta hur de föreslagna reglerna kan påverka just dig och din verksamhet.

The post Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare? appeared first on Tidningen Konsulten.

Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen

I december förra året tillsattes en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Nu har resultatet presenterats.

Kommittén, som har antagit namnet AI-kommissionen, har överlämnat sin rapport kallad AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Slutredovisningen har på initiativ av kommittén tidigarelagts från 1 juli 2025. I färdplanen presenteras 75 åtgärdsförslag, inom många olika områden, från internationella samarbeten till utbildning. Samtidigt lyfter kommissionen vikten av rättvisa och etiska standarder, genom exempelvis deltagande i globala AI-initiativ.  

Uppmuntrar företag att utbilda anställda i AI 

För att möta arbetsmarknadens förändringar måste företag aktivt utbilda sin personal i AI-relaterade färdigheter. Kommissionen vill skapa incitament för företag, som bidrag eller skattelättnader, för att anordna AI-utbildningar för sina anställda. De framhåller behovet av samverkan inom hela samhället uppmuntrar samarbeten mellan företag och utbildningsleverantörer för att skapa skräddarsydda program.  

Initiativ för att öka användning av AI

Kunskapslyft
Ett av förslagen är ett kunskapslyft som liknar Hem-PC-reformen från 1998. Detta initiativ syftar till att öka allmänhetens AI-kompetens genom att erbjuda statligt sanktionerade och kostnadsfria AI-verktyg.

Exportstöd
Kommissionen ser även att svensk AI-innovation behöver främjas genom exportstöd. Vikten av att kunna mäta framsteg vill kommissionen tydliggöra genom att införa årliga rapporter om AI-strategins framsteg baserade på KPI:er.

Skattelättnader
Att använda skattepolitiken till att öka användandet av AI föreslås också. Detta kan ske genom skattelättnader för energieffektiva AI-projekt för AI-entreprenörer. Förhoppningen är att stimulera innovation och stödja startups inom AI, särskilt de med hög potential men medbegränsade resurser.  

Kommissionen vill även införa skattelättnader för företag och entreprenörer som arbetar med AI-utveckling, särskilt inom områden som rör samhällsnytta och hållbarhet. Detta kan omfatta skatteavdrag för FoU-utgifter eller reducerade arbetsgivaravgifter för AI-specialister. 

Vill utveckla incitament för att dela data

Kommissionen vill se en utveckling av standarder för sektorspecifik datadelning och att det införs incitament för privata företag att dela data med offentlig sektor. Offentlig sektor kan dra stor nytta av privatägda data för att förbättra samhällstjänster, men privata företag är ofta ovilliga att dela med sig av sina data på grund av oro över konkurrens eller sekretess.  

Kommissionen vill därför utveckla ekonomiska incitament, som skattelättnader eller subventioner, för företag som delar data med offentlig sektor. Här krävs även en säkerställning av att sekretess och konkurrensfördelar skyddas genom tydliga avtal och tekniska lösningar som anonymisering.

Här kan du läsa mer om AI-kommissionens Färdplan för Sverige – Regeringen.se

The post Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen appeared first on Tidningen Konsulten.

Från den 1 december sänks räntan på skattekontot

Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.

De nya kostnadsräntorna 

När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen. 

Låg kostnadsränta 

Den låga kostnadsräntan är 2,5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 december. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som 

• Skatteverket gett anstånd med att betala. 

• Uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta). 

• Uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta) 

• Överlämnats till Kronofogden för indrivning. 

Hög kostnadsränta  

Den höga kostnadsräntan är 17,5 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 december. Hög kostnadsränta beräknas på underskott 

• Där betalningen inte är gjord på förfallodagen. Ett sådant underskott kan exempelvis ha uppstått på grund av en inlämnad skattedeklaration där ingen betalning har skett, eller att man inte har betalat in den slutliga skatten på förfallodagen. 

• Där betalningskrav har skickats ut. Den höga kostnadsräntan beräknas fram till dess att underskottet betalas eller till den dag då beloppet överlämnas till Kronofogden. 

Den nya intäktsräntan 

Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 december är intäktsräntan 1,125 procent (tidigare 1,6875 procent).

The post Från den 1 december sänks räntan på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.