Artiklar

Sjukpenninggrundande inkomst och obetalda semesterdagar

Din sjukpenninggrundande inkomst fastställs av Försäkringskassan och ligger till grund för beräkningen av flera slags ersättningar inom socialförsäkringssystemet. Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som du kan antas få tills vidare för eget arbete.

Den sjukpenninggrundande inkomsten ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att dina inkomstförhållanden har ändrats. Om din inkomst minskar så sänks normalt även din sjukpenninggrundande inkomst.

Bakgrund

Anna arbetade som receptionist. Från den anställningen var hon helt föräldraledig under en längre tid. I februari 2015 återgick hon i arbete. Under tiden 6 augusti–29 september 2015 tog hon ut 18 obetalda semesterdagar. Det innebar att hon under den perioden arbetade 60 procent av heltid och hade semester resterande 40 procent. Anna fortsatte därefter att arbeta 60 procent av arbetstiden och ansökte om föräldrapenning beträffande resterande 40 procent.

Försäkringskassan

Försäkringskassan beslutade att fastställa Annas sjukpenninggrundande inkomst utifrån en årsinkomst som motsvarade 60 procent av hennes heltid. Skälet var att de obetalda semesterdagarna skulle jämställas med tjänstledighet och därför inte kunde ligga till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten.

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kom att pröva målet konstaterade att intjänade semesterdagar jämställs med inkomst av förvärvsarbete vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.

I semesterlagen finns dels regler om rätt till ledighet, dels bestämmelser om semesterlön som är rätt till ersättning under semesterledighet. Rätten till ledighet innebär att en arbetstagare normalt har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. För att erhålla semesterlön under ledigheten krävs att den är intjänad under året närmast före semesteråret, intjänandeåret. Om en arbetstagare inte har 25 intjänade semesterdagar under semesteråret har denne rätt att ta ut resterande semesterdagar obetalda.

De semesterdagar som Anna hade rätt att ta ut enligt semesterlagen var inte intjänade och gav henne följaktligen ingen inkomst. Uttag av obetald semester kan därför, enligt HFD, inte jämställas med förvärvsarbete som ger inkomst i den mening som avses i regelverket om sjukpenninggrundande inkomst. Det blev därför ingen ändring av Försäkringskassans beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2018-12-21, mål nr7041-17

Sänkning av insatsen i en bostadsrättsförening

Äger du en bostad i en bostadsrättsförening (privatbostadsföretag) där insatsen har sänkts efter ditt köp, ska du minska din anskaffningsutgift vid en framtida kapitalvinstberäkning för bostadsrätten med motsvarande belopp.

Har du sålt din bostadsrätt efter att föreningsstämman beslutat att sänka insatsen men innan föreningen betalat ut beslutad sänkning, beror det på om beslutet avser samtliga insatser eller inte och hur beslutet är utformat om det är du eller köparen som har rätt till återbetalningen och därmed vem av er som ska sänka sin anskaffningsutgift.

Samtliga insatser

En ändring av insatsen ska beslutas av föreningsstämman. Beslutet ska, om det avser samtliga insatser i föreningen, anmälas för registrering hos Bolagsverket och får inte verkställas förrän ett år efter registreringen.

Enligt Skatteverket är dock den avgörande tidpunkten för vem som har rätt till återbetalningen när beslutet vunnit laga kraft. Vilket sker efter tre månader.

Vissa insatser

Om stämmobeslutet inte gäller sänkning av samtliga insatser krävs ingen registrering hos Bolagsverket. Enligt rättspraxis anses då rätten till återbetalning ha uppkommit i och med stämmans beslut, om inte annat har avtalats.

Innehavare vid utbetalningen

Beslutar föreningsstämman att sänkningen av insatsen ska betalas ut till den som är bostadsrättsinnehavare då utbetalningen sker bör, enligt Skatteverket, minskningen av anskaffningsutgiften ske för den person som tar emot betalningen eller är bostadsrättsinnehavare den dagen.

Tips!

I sitt ställningstagande återger Skatteverket vad Ingrid Uggla och Blanka Kruljac Rolén skriver i sin bok Bo i bostadsrätt, 2017:
”För att slippa osäkerhet om vad som gäller rekommenderas att det i stämmobeslutet klarläggs vem som har rätt till återbetalning, den som är bostadsrättshavaren vid tiden för beslutet eller den som är bostadsrätthavare vid tidpunkten för utbetalningarna, samt att beslutet tas in i stämmoprotokollet. Om bostadsrätten säljs är det att rekommendera att reglera denna fråga mot köparen”.

Exempel

Föreningsstämman beslutar den 1 februari att sänka samtliga insatser. Beslutet vinner laga kraft den 1 maj. Maria säljer sin bostadsrätt den 1 april med tillträde den 15 maj. Maria är bostadsrättsinnehavare när beslutet vinner laga kraft och har rätt till återbetalningen och ska därför minska sin anskaffningsutgift för bostadsrätten.

Skatteverkets ställningstagande 2018-12-20

Vinstbeskattning av enmansdödsbo

Det är den av enmansdödsboet eller delägaren som är ägare till tillgången vid försäljningstillfället som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.

Arvskifte

När det finns flera delägare i ett dödsbo avslutas förvaltningen av boet normalt genom ett arvskifte.

I dödsbon med bara en ägare behövs inget skifte utan boets egendom övergår formlöst på den ende arvingen. Dödsboet anses upplöst när boutredningen och förvaltningen avslutats. Det anses i regel ha skett i och med att bouppteckningen registreras hos Skatteverket.

Registrering av bouppteckning

En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Den ska sedan lämnas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter att den upprättats

Skatteverket handlägger sedan bouppteckningen genom att i tur och ordning kontrollera den, begära komplettering om en uppgift saknas och därefter registrera den och skicka originalhandlingarna till ingivaren.

Lagfart

Ägde den avlidne en fastighet som övergår till dödsbodelägaren ska en ansökan om lagfart lämnas till Inskrivningsmyndigheten inom tre månader från det att den handling som ligger till grund för förvärvet upprättats. För den som är ensam dödsbodelägare räknas dock tiden från det att bouppteckningen registrerades, eller om han först därefter blivit ensam dödsbodelägare, från den tidpunkt han blev det.

Förvaltning av delägaren

När det gäller ett enmansdödsbo som förvaltas av den ende dödsbodelägaren bör förvaltningen, enligt Skatteverket, normalt anses avslutad när bouppteckningen registreras. I och med att förvaltningen är avslutad anses tillgångar, som inte innan dess tillträtts av delägaren, formlöst ha övergått till delägaren.

Om delägaren efter den tidpunkten väljer att i dödsboets namn sälja en tillgång som tillhört den avlidne ska försäljningen, enligt Skatteverket, anses ha skett för dödsbodelägarens räkning. Det är därför den som var delägare i det upplösta dödsboet som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.

Skatteverket poängterar att den ende delägaren inte själv kan styra över när hans förvaltning av dödsboet ska anses avslutad. Den tidpunkten påverkas alltså inte om delägaren till exempel väljer att inte ta över en inteckningsskuld med betryggande säkerhet i en fastighet eller dröjer med att ansöka om lagfart.

Boutredningsman

Förvaltas enmansdödsboet av en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor och denne i dödsboets namn säljer en tillgång som tillhört den avlidne, innebär detta i normalfallet att en sådan försäljning får anses ske som ett led i förvaltningen av dödsboets tillgångar. Enligt Skatteverket gäller detta även om försäljningen sker efter det att bouppteckningen har registrerats. Har delägaren dessförinnan inte blivit ägare till tillgången genom att tillträda den, ska dödsboet i ett sådant fall ta upp kapitalvinsten till beskattning.

Exempel:

Pappan dör och efterlämnar en skogsfastighet. En sådan fastighet beskattas som näringsverksamhet. Sonen förvaltar, som ende delägare, dödsboet efter pappan. En tid efter att bouppteckningen registrerats bestämmer sig sonen för att sälja fastigheten i dödsboets namn. Några giltiga skäl finns i detta fall inte för att behålla förvaltningen av dödsboet efter att bouppteckningen registrerats. Fastigheten är alltså sonens tillgång och han ska därför beskattas för försäljningen. Det medför till exempel att sonen inte kan kvitta den avlidnes utrullade underskott i näringsfastigheten mot kapitalvinsten. Det hade dödsboet kunnat göra. Men en arvtagare kan inte ta över den avlidnes underskott i en näringsverksamhet.

Skatteverkets ställningstagande 2018-12-21

Redovisning av förmåner i arbetsgivardeklarationen

Löner och förmåner ska från och med lönemånad januari 2019, i vissa fall redan från och med lönemånad juli 2018, redovisas på individnivå varje månad i en arbetsgivardeklaration, AGI.

Huvudregel

En skattepliktig förmån ska redovisas i arbetsgivardeklarationen för den kalendermånad förmånen har getts ut till den anställde.

Detta kan som regel tillämpas utan problem för förmåner som nyttjas kontinuerligt under längre perioder med ett på förhand fastställt värde. Bilförmån och bostadsförmån är exempel på sådana förmåner.

Lagreglerad förskjutning

I vissa fall har en senareläggning av redovisningen lagreglerats, som till exempel förmån av trängselskatt där förmånen ska redovisas två månader efter den månad då privatkörningen har skett. Anledningen till denna senareläggning är att fakturan för trängselskatten kommer till arbetsgivaren först månade efter det att passagerna har skett.

I andra fall har arbetsgivarens skyldighet att göra skatteavdrag och redovisa vissa förmåner senarelagts till den tidpunkt när arbetsgivaren fått kännedom om att den anställde nyttjat förmånen. Det gäller till exempel personaloptioner och bonus från flygbolag.

Problem med vissa förmåner

När det gäller förmåner i övrigt som saknar lagreglering kan arbetsgivaren av olika skäl i praktiken sakna möjlighet att redovisa förmånen redan den månad den anställde fått förmånen. Det gäller till exempel om förmånen framgår av en reseräkning som lämnas in först efter den aktuella månaden.

Det kan även gälla förmåner som den anställde får varje månad men med varierande belopp, till exempel fri lunch i en personalmatsal.

Vidare kan arbetsgivarens lönerutiner innebära att reseräkningar och andra underlag som lämnas efter ett visst datum inte kan tas med en viss månad, utan först månaden efter.

Förskjutning även i dessa fall

Enligt Skatteverkets uppfattning är det skäligt att godta att redovisningen förskjuts en eller högst två månader av förmåner i de exemplifierade fallen och i liknande situationer. En sådan förskjutning kan tillämpas även vid ett årsskifte om det är en följd av arbetsgivarens ordinarie rutiner.

Skatteverket betonar dock att det inte är fråga om någon generell rätt att förskjuta redovisningen av sådana förmåner, utan det är arbetsgivarens ansvar att ha rutiner som inte omotiverat senarelägger redovisningen.

Rättelser

Skatteverkets ställningstagande innebär inte att en arbetsgivare kan rätta en felaktigt redovisad förmån i en senare arbetsgivardeklaration. Rättelser i efterhand ska göras på rätt period, till exempel om en arbetsgivare först i efterhand får komplett underlag för beräkning av en bilförmån.

Skatteverkets ställningstagande 2018-12-13