Artiklar

Från den 1 december sänks räntan på skattekontot

Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.

De nya kostnadsräntorna 

När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen. 

Låg kostnadsränta 

Den låga kostnadsräntan är 2,5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 december. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som 

• Skatteverket gett anstånd med att betala. 

• Uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta). 

• Uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta) 

• Överlämnats till Kronofogden för indrivning. 

Hög kostnadsränta  

Den höga kostnadsräntan är 17,5 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 december. Hög kostnadsränta beräknas på underskott 

• Där betalningen inte är gjord på förfallodagen. Ett sådant underskott kan exempelvis ha uppstått på grund av en inlämnad skattedeklaration där ingen betalning har skett, eller att man inte har betalat in den slutliga skatten på förfallodagen. 

• Där betalningskrav har skickats ut. Den höga kostnadsräntan beräknas fram till dess att underskottet betalas eller till den dag då beloppet överlämnas till Kronofogden. 

Den nya intäktsräntan 

Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 december är intäktsräntan 1,125 procent (tidigare 1,6875 procent).

The post Från den 1 december sänks räntan på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.

Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet

Regeringen har nu godkänt flera förslag från utredningen ”Bolag och Brott” och vid årsskiftet skärps Sveriges regler mot ekonomisk brottslighet. Myndigheter får fler och bättre verktyg för att agera proaktivt, och företagare påverkas av bland annat höjda förseningsavgifter och nya krav från Bolagsverket. Lagändringarna är ett viktigt steg framåt, enligt Srf konsulterna.

Lagändringarna, som gäller från den 1 januari 2025, innebär bland annat att Bolagsverket får nya befogenheter, företagskapning kriminaliseras och förseningsavgifter höjs. 

Fler verktyg för att bekämpa brott 

Srf konsulterna har i sitt remissvar till utredningen välkomnat förslagen som stärker myndigheternas möjligheter att samarbeta och kraftsamla mot ekonomisk brottslighet.  

– Lagändringarna är ett viktigt steg framåt i arbetet för att skapa en sund och säker företagsmiljö. Myndigheterna får nu fler och vassare verktyg för att arbeta mer proaktivt och riskbaserat. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv är avgörande för att minska ekonomisk brottslighet,” säger Lena Lind, vd och förbundsdirektör vid Srf konsulterna. 

Viktiga förändringar i lagstiftningen 

Bland de lagförslag som nu träder i kraft märks följande nyheter: 

• Nya befogenheter för Bolagsverket 
  Bolagsverket får rätt att kräva personlig inställelse vid misstanke om felaktiga uppgifter i företagsregistren. Myndigheten ges även bättre möjligheter att stryka felaktiga uppgifter från registren, vilket stärker arbetet mot företagsrelaterade brott. 

• Kriminalisering av företagskapning 
  Företagskapning, där ett företags identitet används olovligen för att uppnå vinning, kriminaliseras. Detta ger myndigheterna ett tydligare rättsligt verktyg för att agera mot denna typ av brott. 

• Höjda förseningsavgifter och nya skyldigheter 
  Förseningsavgifter vid inlämning av årsredovisningar höjs generellt. Dessutom införs en skyldighet för ekonomiska föreningar att lämna in årsredovisningar till Bolagsverket. 

En utökning av revisionsplikten uteblir

Ett av de mest omdiskuterade förslagen, att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag, avfärdades av Riksdagen. Regeringen och flera remissinstanser, inklusive Srf konsulterna, har varit tydliga med att revisionsplikten inte är den mest effektiva lösningen för att bekämpa brottslighet i företag.  

– Både revisorer och kvalitetssäkrade redovisningskonsulter är viktiga yrkesgrupper som kompletterar varandra. Genom att samverka i kampen mot ekonomisk brottslighet kan vi uppnå bättre resultat än med en återinförd revisionsplikt, säger Lena Lind. 

Vill du läsa mer om lagändringarna kan du ta del av beslutet i sin helhet på riksdagen.se. 

The post Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet appeared first on Tidningen Konsulten.

Nu är det jul igen – så blir klappen skattefri

Beloppsgränsen för skattefria julklappar till anställda har i år höjts till 550 kronor. Vi går igenom vad du som företagare behöver tänkta på för att julklappar ska vara skattefria hos de anställda och avdragsgilla för arbetsgivaren.

Beskattning av julklappar hos anställda  

Utgångspunkten är att alla ersättningar du ger till dina anställda är skattepliktiga för den anställde. Detta gäller oavsett om du ger kontanter eller andra förmåner. Anledningen är att dessa ersättningar betraktas som lön för utfört arbetet vilket som huvudregel skattepliktigt.  

Det finns dock vissa undantag när ersättningar kan vara skattefria, exempelvis julgåvor. För att julgåvor ska vara skattefria måste de ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda.  

Reglerna om skattefria julgåvor gäller även om du är anställd i ditt eget aktiebolag, oavsett om det finns fler anställda. Enligt Skatteverkets ställningstagande kan även julgåvor som ges till ordinarie styrelseledamöter vara skattefria. Om du är en enskild näringsidkare kan du däremot inte ge dig själv en julklapp med skattemässig avdragsrätt eftersom du inte är anställd i verksamheten.  

Skattefriheten för dina anställda gäller inte heller om julgåvan lämnas i pengar, här inräknas även checkar och presentkort som kan bytas mot pengar. Om presentkortet inte kan bytas mot pengar kan det däremot vara skattefritt.  

Måste vara av mindre värde

För att en julgåva ska vara skattefri krävs att gåvan är av mindre värde. Under 2024 gäller att gåvans marknadsvärde inte får överstiga 550 kronor inklusive moms. Marknadsvärdet baseras på vad det skulle ha kostat den anställde att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. Om värdet på gåvan överstiger 550 kronor kommer hela gåvans värde att vara skattepliktigt för den anställde, alltså från första kronan.  

Gåvor till ideell förening 

I stället för en julgåva till de anställda kanske du vill ge pengar till välgörenhet eller ge ett bidrag till en ideell organisation. För att detta ska vara skattefritt för den anställde krävs att denne inte har haft inflytande över valet av gåva. I dessa fall kommer du som arbetsgivare inte ha rätt att göra avdrag för gåvan. 

Om den anställde har haft möjlighet att påverka valet av gåva, eller om denne vill ge en gåva i stället för att få en julklapp, ska värdet av gåvan beskattas hos den anställde eftersom det då anses som att denne fått ersättning som kan jämställas med pengar. I dessa fall kommer du som arbetsgivare ha avdragsrätt för gåvan såsom lön och ska även betala arbetsgivaravgifter.  

Avdragsregler för julklappar till anställda  

Som huvudregel är löner, ersättningar och förmåner till anställda avdragsgilla för dig som arbetsgivare, oavsett om förmånen är skattepliktig för den anställde eller inte. Detta gäller även gåvor till anställda oavsett om gåvan är skattefri hos den anställde eller inte.  

Du som arbetsgivare ska däremot betala arbetsgivaravgifter om gåvan är skattepliktig för den anställde, exempelvis för att värdet på gåvan överstiger 550 kronor.  

Avdragsrätt för julgåvor till kunder  

Julen är också en högtid då företag vill uppmärksamma sina kunder och vårda relationerna. Julgåvor till kunder är inte avdragsgilla för företaget, eftersom det finns ett generellt avdragsförbud för gåvor (julgåvor till anställda är ett undantag).  

Julklappen kan dock vara avdragsgilla i två fall:   

Representationsgåvor: För dessa får företaget göra ett avdrag på max 300 kronor exklusive moms. Avdragsrätten förutsätter att gåvan ges i samband med ett representationstillfälle nära julhelgen.  

Reklamgåvor: I Skatteverkets allmänna råd framgår att avdrag för reklamgåvor medges med skäligt belopp, dock högst 300 kronor. En reklamgåva ska vara en enklare presentartikel av ringa värde och sakna personlig karaktär. Den ska normalt vara försedd med företagets namn eller logotype.

The post Nu är det jul igen – så blir klappen skattefri appeared first on Tidningen Konsulten.

Dags för julbord – här är skattereglerna du måste ha koll på

Julen är snart här, och du kanske funderar på att bjuda dina anställda eller kunder på ett trevligt julbord? Men vad får du egentligen dra av?

Julbord och julfest med anställda 

Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är då skattefria för de anställda.  

Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås som inte ersätter en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag på julbordet.  

För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla. 

Alltför påkostade julfester kan räknas som lyxrepresentation och är därmed inte avdragsgilla för företaget. De kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. Med lite sunt förnuft kommer man långt. 

Julbord med kunder 

Om du bjuder dina kunder på julbord handlar det om extern representation. Även för extern representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person. 

För att det ska vara fråga om extern representation krävs att du bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om du bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation krävs att utgiften har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, som att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften. 

Vad gäller för en enskild näringsidkare? 

Reglerna om representation är desamma om du som enskild näringsidkare vill ta med dina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. Som enskild näringsidkare kan du inte utöva intern representation mot dig själv.  

Vad gäller för avdrag av moms? 

För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms du får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är en ej avdragsgill kostnad. 

Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms. 

Anta att notan slutar på 500 kronor per person och den debiterade momsen är 67 kronor. I stället för att proportionera momsen kan 46 kronor dras av i moms, om den debiterade momsen är minst 46 kronor per person. 

För övriga utgifter, kringkostnader såsom hyra av bord och stolar och musikunderhållning, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högsta momsen på 180 kronor per person.

The post Dags för julbord – här är skattereglerna du måste ha koll på appeared first on Tidningen Konsulten.

Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning

Hållbarhet är på allas läppar och omfattar mycket mer än klimat och miljö. Det omfattar även hållbara finanser. För små och medelstora företag blir det avgörande att lägga resurser på detta – både för att uppfylla nya lagkrav, och för att stärka konkurrenskraften och locka gröna investerare. Men vad innebär egentligen hållbara finanser, och varför är de så viktiga? Loïc Viatte, tjänsteman på Finansdepartementet, arbetar med flera av EU:s rättsakter på området. Här berättar han hur de nya EU-lagstiftningarna påverkar svenska företagare och varför det är viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer i EU.

Nya EU-lagar ställer krav på företagen 

Under senare år har en rad rättsakter och förordningar från EU antagits och införts i Sverige, för att främja en mer hållbar utveckling. Några exempel är Taxonomiförordningen, som bland annat påverkar investeringsprodukter och gröna obligationer, CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som handlar om att företag ska iaktta tillbörlig aktsamhet om miljö, klimat eller mänskliga rättigheter, samt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som handlar om hållbarhetsrapportering för större företag. 

Säkerställer användarvänlighet 

En del av Loïc Viattes arbete handlar om att ta fram och driva svenska positioner inom EU inom hållbara finanser och grön omställning. Han förklarar att Sverige har en aktiv roll i att driva EU:s hållbarhetsagenda och detta innebär bland annat att svenska myndigheter måste säkerställa att EU:s direktiv och förordningar införlivas på ett sätt som fungerar i den svenska kontexten. 

– Vi vill säkerställa att regelverken blir användarvänliga och tillämpbara för svenska företag. Vi arbetar nära kommissionen och andra medlemsstater för att se till att små och medelstora företag inte missgynnas av de nya reglerna, säger Loïc Viatte.  

Hållbara finanser skapar en grön finansmarknad

För Loïc Viatte handlar hållbara finanser om att skapa en grönare finansmarknad. Han förklarar att begreppet kan tolkas både brett och snävt: 

– En bred tolkning av hållbara finanser kan omfatta allt från att ta fram regler för finansmarknaden till klimatbistånd eller grön upphandling. En snävare definition fokuserar mer på att mobilisera privat finansiering till den gröna omställningen, säger han. 

Hållbarhet som strategisk tillgång 

De nya EU-lagarna kommer få stor inverkan på företagens hållbarhetsarbete. En av de viktigaste regleringarna är CSRD, som ställer högre krav på företagens transparens och hållbarhetsrapportering. Även om CSRD inledningsvis bara omfattar noterade företag, kommer det att påverka mindre företag som är leverantörer och kunder till de större företagen. 

– Större företag och investerare kommer att efterfråga hållbarhetsinformation från mindre leverantörer för sina egna rapporter. Det innebär att även mindre företag, som egentligen inte formellt omfattas av lagen, kan behöva redovisa uppgifter som koldioxidavtryck, sjukskrivningar, jämställdhet och hur de arbetar cirkulärt. För dessa företag kan det bli en viktig konkurrensfördel att kunna leverera den informationen, och att leverera den i rätt format, förklarar Loïc Viatte. 

För mindre företag handlar hållbarhetsrapportering därför inte bara om efterlevnad, utan också om att skapa en strategisk möjlighet.

– Företag som inte anpassar sig riskerar att hamna på efterkälken, medan de som integrerar hållbarhet i sin affärsmodell kommer att stärka sin konkurrenskraft, särskilt om de söker finansiering från gröna investerare och vill satsa på hållbara projekt, förklarar Loïc Viatte. 

Investering i framtiden 

För att hänga med i lagstiftningen och förstå hur EU:s hållbarhetsregler påverkar företaget är det viktigt att hålla sig uppdaterad om de nya rättsakterna och de informationsbehov som företag och investerare kommer att ha.  

Loïc Viatte råder företagare att redan nu bör förbereda sig på ökade krav från större kunder och investerare.  

– Även om det kan innebära ökade kostnader och ta resurser i anspråk, är det en investering i framtiden. Delta i utbildningar och seminarier, bygg upp intern kompetens, eller samarbeta med konsulter för att stärka kompetensen, säger han.

– Din redovisningskonsult är en bra resurs som kan hjälpa dig att anpassa sig till de nya kraven. De kan guida företaget genom rapporteringsprocessen och visa att hållbarhet inte bara innebär ökade kostnader och tar resurser i anspråk, utan att det är en investering för framtiden, avslutar Loïc Viatte. 

The post Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning appeared first on Tidningen Konsulten.

Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter

Från och med beskattningsåret 2025 och framåt gäller en begränsad avdragsrätt för ränteutgifter i inkomstslaget kapital för privatpersoner. Det är en stor förändring för privatpersoner som tidigare har fått avdragsrätt för samtliga ränteutgifter oavsett låneform och säkerhet.

Nya regler för privatpersoner 

Begränsningarna till rätt för avdrag för ränteutgifter gäller för fysiska personer i inkomstslaget kapital. Reglerna gäller både nya lån som tas efter den 1 januari 2025 och befintliga lån som är upptagna före lagändringen.   

För kalenderåret 2025 gäller att ränteutgifter för lån som inte är förenade med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lämnas av en pantbank endast får dras av med 50 procent. Från och med 2026 gäller att ränteutgifter som inte uppfyller villkoren inte får dras av överhuvudtaget. För ränteutgifter som är hänförliga till lån som uppfyller villkoren gäller precis som tidigare att avdragsrätt föreligger fullt ut. De nya reglerna gäller inte när du deklarerar beskattningsåret 2024 i deklarationen år 2025. 

De nya reglerna innebär att kostnaderna för vissa typer av lån blir högre och kommer att minska efterfrågan på lån utan säkerhet. Det kan även innebära att färre lån utan säkerhet i form av bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, eller lån från en pantbank, beviljas. Anledningen är att färre individer klarar kreditbedömningen för den högre lånekostnaden.  

Ökningen av konsumtionslånen, framför allt av blancolån med hög ränta, medför ökade risker för att låntagare ska få betalningsproblem. En högre nivå på skuldsättningen innebär ökade risker för såväl den enskilde som för samhällsekonomin i stort. Genom att avdrag inte längre får göras för ränteutgifter vill regeringen motverka den pågående utvecklingen mot en mer riskfylld skuldsättning eftersom överskuldsättning är ett allvarligt problem. 

Grundläggande förutsättningar för avdrag för ränteutgifter 

För att få göra avdrag för ränteutgifter ska dessa kriterier vara uppfyllda: 

• Låntagaren ska ha varit betalningsansvarig för lånet. 
• Räntan ska vara betald under inkomståret. 
• Det är en ränta som ger rätt till avdrag. 

Rätt till avdrag kräver säkerhet för lånet 

Utgångspunkten för avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstslaget kapital är begränsad till lån som uppfyller vissa särskilda förutsättningar om värdering av säkerheter och maximal belåningsgrad. För dessa lån kommer fullt avdrag att medges för ränteutgiften. Lånen kan delas in i fyra kategorier:  

• Lån med säkerhet i bostad.  
• Lån med säkerhet i fordon.  
• Lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper. 
• Lån lämnade av pantbanker. 

Lån med säkerhet i bostad  

Den första kategorin gäller lån med säkerhet i bostad. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats mot panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt. Det går även att dra av om lånet är förenat med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastigheten. Det innebär exempelvis att ränteutgift för ett lån som finansierar köp av en byggnad på ofri grund ska dras av om lånet lämnats mot säkerhet i byggnaden.  

Lånen ska ha lämnats av ett kreditinstitut eller en kreditgivare med tillstånd enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter. Det gör att lånet är begränsad till en viss procent av marknadsvärdet på bostaden.  

Lån med säkerhet i fordon 

Till den andra kategorin hänförs lån som finansierar förvärv av fordon, båt, skepp eller luftfartyg. Det kan handla om bland annat bilar, motorcyklar och traktorer. Ränteutgifter som är hänförliga till sådana lån får dras av om följande villkor är uppfyllda: 

• Säljaren av varan och långivaren ska vara näringsidkare. Det gör att konsumentkreditlagen kommer att vara tillämplig på dessa lån och då begränsas belåningsgraden. 
• Lånet ska vara förenat med säkerhet i varan. Det kan ske genom ett återtagandeförbehåll, vilket ger säljaren rätt att återta den sålda varan från köparen om förutsättningarna för förbehållet är uppfyllda. 
• Varan och låntagaren ska kunna identifieras genom uppgifter i kreditavtalet. 
• Det objekt som ställs som säkerhet ska vara registrerat på låntagaren eller på en medlåntagare i Transportstyrelsens vägtrafikregister, fartygsregister eller luftfartygsregister, eller i ett motsvarande register i en annan stat inom EES. 

Lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper 

Den tredje kategorin avser lån med säkerhet i marknadsnoterade värdepapper. Ett värdepapperslån är ett lån där låntagaren ställer sina värdepapper som säkerhet för lånet. Om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet så har långivaren rätt att sälja låntagarens värdepapper för att få tillbaka de utlånade pengarna.  

Ränteutgift ska dras av på lån som lämnats av ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag om utgiften är hänförlig till ett lån som är förenat med säkerhet i  i någon av följande värdepapper:  

• Finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), handlas på en MTF-plattform inom EES. 
• Andelar i en värdepappersfond eller specialfond. 

Lån lämnade av pantbanker 

Den fjärde kategorin är lån som är lämnade av pantbanker. Ränteutgift kan dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats av en pantbank och där pantbanken har säkerhet för lånet.  

Utgiftsräntor hänförliga till andra lån 

För beskattningsåret 2025 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter till 50 procent avseende lån som inte uppfyller de villkor som gäller för lån enligt de fyra kategorierna. Det vill säga för lån utan säkerhet får låntagaren göra avdrag med 50 procent av ränteutgiften. 

För ränteutgifter hänförliga till lån som uppfyller villkoren med säkerhet gäller för 2025 avdragsrätt för ränteutgifterna med 100 procent precis som tidigare.  

Från och med beskattningsåret 2026 finns ingen avdragsrätt för ränteutgifter som är hänförliga till lån utan säkerhet. För ränteutgifter som är hänförliga till lån med säkerhet gäller däremot full avdragsrätt.  

De nya reglerna gäller inte de ränteutgifter som man deklarerar inkomstår 2024 i deklarationen år 2025.

Exempel 
Stina har två lån – ett bostadslån och ett blancolån. Bostadslånet tog hon i samband med att hon köpte sin bostadsrättslägenhet. Lånet är lämnat av en bank som har säkerhet i lägenheten. Stina har också ett blancolån, det vill säga ett lån utan säkerhet. Nedan visas hur ränteutgifterna hänförliga till de båda lånen kommer att hanteras för beskattningsåren 2024, 2025 och 2026.

Beskattningsåret 2024 (deklarationen som lämnas 2025) 
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna. 
Blancolånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna.

Beskattningsåret 2025 (deklarationen som lämnas 2026) 
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Avdragsrätt med 50 procent av ränteutgifterna.

Beskattningsåret 2026 (deklarationen som lämnas 2027) 
Bostadslånet: Full avdragsrätt för ränteutgifterna eftersom lånet uppfyller villkoren för bland annat säkerhet.
Blancolånet: Ingen avdragsrätt för ränteutgifterna.

The post Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter appeared first on Tidningen Konsulten.

Nya SNI-koder – så kan du förbereda dig!

Snart lanseras nya SNI-koder (Standard för svensk näringsgrensindelning). Förändringen innebär att många företag behöver agera för att säkerställa att deras verksamhet är korrekt klassificerad. Den 27 januari öppnar en ny tjänst på verksamt.se där du själv kan ändra din SNI-kod. Här guidar vi dig genom det viktigaste kring uppdateringen och vad du behöver göra.

Vad är en SNI-kod och varför är den viktig? 

SNI-koder används för att gruppera företag efter deras huvudsakliga verksamhet och är en central del av det svenska näringslivets struktur. Dessa femsiffriga koder påverkar bland annat: 

• Företagets synlighet: Koderna används för att ge företag tillgång till branschspecifik information och regeländringar. 

• Ekonomiska förutsättningar: Felaktiga koder kan påverka kreditvärdighet, försäkringskostnader och möjligheter till finansiering negativt. 

• Statistiska underlag: Korrekt klassificering bidrar till att skapa en rättvisande bild av svensk näringslivsstatistik, vilket påverkar samhällsbeslut och analyser. 

Vad innebär förändringen med SNI 2025? 

Den senaste uppdateringen av SNI-koderna gjordes 2007, och det har blivit dags att uppdatera systemet för att bättre spegla näringslivets utveckling – särskilt inom snabbt föränderliga sektorer som IT och tjänster. 

För cirka 30 procent av företagen innebär ändringen att deras verksamhet kommer att klassificeras om till en annan eller flera nya koder. 

Vad händer om du inte uppdaterar koden? 

Om du inte själv uppdaterar din kod kommer SCB (Statistiska centralbyrån) att göra en automatisk klassificering. Detta kan dock resultera i mindre exakta koder som inte speglar din verksamhet på bästa sätt. Konsekvensen kan bli att företaget missar viktiga branschspecifika möjligheter, exempelvis bidrag, tillgång till branschspecifik information, eller korrekt bedömning av kreditvärdighet och försäkringskostnader. 

Därför är det viktigt att du själv tar kontroll över processen. 

Så kan du förbereda dig:  

1. Läs på om de nya SNI-koderna 
   På SCB:s hemsida finns utförlig information om de nya koderna. Ta reda på vad förändringarna innebär för just din verksamhet och bransch. 

2. Kontrollera din nuvarande SNI-kod 
   Börja redan nu med att se över din befintliga SNI-kod och säkerställ att den stämmer överens med företagets huvudsakliga verksamhet. 

3. Använd den nya e-tjänsten på Verksamt.se 
   Den 27 januari lanseras en ny tjänst på Verksamt.se, där du enkelt kan se över och uppdatera din kod. Detta är ett smidigt sätt att säkerställa att din verksamhet är rätt klassificerad enligt SNI 2025. 

4. Ta hjälp vid behov 
   Om du är osäker på hur du ska göra eller vilken kod som passar din verksamhet bäst, kan du rådfråga en redovisningskonsult eller rådgivare.  

Var kan du hitta mer information? 

För att läsa mer om SNI 2025 och hur det påverkar din verksamhet, besök: 

• SCB:s hemsida: Här hittar du detaljerad information om de nya SNI-koderna och vad de innebär. 

• Verksamt.se: Från den 27 januari kan du själv uppdatera dina koder här. 

The post Nya SNI-koder – så kan du förbereda dig! appeared first on Tidningen Konsulten.

Nytt om LAS

Riksdagen har beslutat om en reformerad arbetsrätt. Ändringarna är ett resultat från det s k januariavtalet 2019 om att modernisera arbetsrätten. De flesta av lagändringarna träder i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022.

Avsikten med de beslutade ändringarna har varit att skapa flexibilitet och trygghet på̊ arbetsmarknaden. De nya reglerna i arbetsrätten berör lagen om anställningsskydd (LAS) och är följande:

• att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl,
• att alla arbetsgivare får undanta tre arbetstagare från turordningen vid arbetsbrist,
• att en anställning inte ska bestå̊ vid tvist,
• att turordning och omställningstid införs vid beslut om lägre sysselsättningsgrad,
• att anställningsavtal ska gälla på̊ heltid,
• att särskild visstidsanställning införs,
• att bemanningsanställda ska ges möjlighet till anställning på kundföretaget.

 

Uppsägning på sakliga skäl

Kravet på̊ att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad ersätts med krav på̊ att uppsägningen ska grunda sig på̊ sakliga skäl. Med sakliga skäl menas som tidigare arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Begreppet arbetsbrist ändras inte i sin innebörd mot tidigare. När det gäller uppsägning av personliga skäl ska arbetsgivaren om det är skäligt bereda arbetstagaren annat arbete hos sig, det är regler som även gäller idag. Nu förtydligas denna omplaceringsregel så till vida att en arbetsgivare ska anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet genom endast ett erbjudande om omplacering om det inte finns särskilda skäl.

Undantag från turordningen

Vid uppsägning på̊ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren ha rätt att undanta högst tre, mot idag två, arbetstagare från turordningen. Dessa personer ska vara av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten enligt arbetsgivarens bedömning. Utöver ökningen från två till tre arbetstagare gäller reglerna om undantag nu alla arbetsgivare oavsett storlek.

Tvist om uppsägning

Tidigare har gällt att en anställning ska bestå̊ under tiden som en tvist om giltigheten av en uppsägning pågår. Arbetsgivaren har dock haft möjlighet att begära ett interimistiskt beslut av domstolen om att anställningen ska upphöra vid viss tidpunkt. De nya reglerna innebär att även om det har uppkommit en tvist om uppsägningens giltighet ska anställningen upphöra vid uppsägningstidens utgång. Det ska även vara möjligt att stänga av arbetstagaren från arbetet under uppsägningstiden. Vidare ska det inte vara möjligt att få ett intermistiskt beslut om att anställningen ska bestå̊ tills tvisten är slutligen avgjord.

Det skydd som anställningsskyddslagen ger i dag vid tvister om ogiltigförklaring ska kvarstå̊ när det gäller fackliga förtroendemän vars funktion är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på̊ arbetsplatsen.

Förbättrat skydd vid s k hyvling

En ny bestämmelse om omställningstid införs som innebär att de arbetstagare som accepterar sänkt sysselsättningsgrad, t ex vid en omorganisation, ska ha rätt att behålla sin tidigare sysselsättningsgrad och sina anställningsförmåner under en viss bestämd tid som är lika lång som den uppsägningstid som skulle ha gällt vid en uppsägning från arbetsgivarens sida, dock längst tre månader. Vidare ska arbetstagare med kortare anställningstid erbjudas omplacering före arbetstagare med längre anställningstid. Erbjudande med lägre sysselsättningsgrad ska lämnas före erbjudande med högre sysselsättningsgrad.

Ny förstärkt visstidsanställning

Dagens allmänna visstidsanställning ersätts av särskild visstidsanställning. Anställningen ska övergå̊ till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader under en femårsperiod eller under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar i form av särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna har följt på varandra.

Heltid ska vara huvudregel

Anställningsavtal ska som huvudregel vara på heltid, om inte något annat har avtalats. Om anställningsavtalet inte gäller på̊ heltid ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran skriftligen ange skälet till detta. Informationen ska lämnas inom tre veckor från det att begäran framställts.

Inhyrd personal får möjlighet till tillsvidareanställning hos kundföretaget

Ett kundföretag ska till en arbetstagare som genom uthyrning har varit placerad hos företaget på̊ en och samma driftsenhet i sammanlagt mer än 24 månader under en period om 36 månader, erbjuda en tillsvidareanställning. Erbjudandet ska lämnas senast en månad efter det att tidsgränsen överskridits. Om arbetstagaren accepterar erbjudandet, upphör anställningen hos bemanningsföretaget utan särskild åtgärd när anställningen hos kundföretaget tillträds.

Kundföretaget ska dock ha möjlighet att i stället för att erbjuda en tillsvidareanställning betala en ersättning till arbetstagaren som motsvarar två̊ för arbetstagaren aktuella månadslöner. Betalningen ska i så fall ske inom samma tid som erbjudandet om tillsvidareanställning skulle ha lämnats.

Kundföretagets skyldighet ska inte gälla mot arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning eller som är utstationerade i Sverige från ett utländskt bemanningsföretag.

Omställningsstöd

Utöver ändringarna i LAS har beslut fattats om ett nytt omställningsstudiestöd som ska komplettera det reguljära studiestödet. Detta stöd ska finansiera studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på̊ arbetsmarknaden utifrån arbetsmarknadens behov.

Vidare har ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd beslutats som innebär att det införs ett offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd till enskilda personer samt även ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer.

Nya åtgärder ska stoppa momsbedragare

Flera åtgärder har vidtagits på momsområdet för att förhindra bedrägerier och skatteundandragande. Till exempel har omvänd skattskyldighet införts vid omsättning av vissa varor och tjänster, senast vad gäller mobiltelefoner med mera. Regeringen har den 9 juni 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra bedrägerier och skatteundandraganden på momsområdet.

Momsbedrägerier sker i olika former och med olika konstruktioner. Förutom stora förluster för samhället innebär bedrägerierna att konkurrensen snedvrids till nackdel för företag som gör rätt för sig. Skatteverkets bedömning är att det totala skattefelet för momsen 2019 uppgick till drygt 12 miljarder kronor, det vill säga till cirka 3 procent av den fastställda momsen. Läs mer om skattefelet här. Hur stor del av skattefelet som beror på skattebedrägerier är inte känt. Utredningen ska föreslå åtgärder för att förhindra bedrägerier och skatteundandragande på momsområdet. Utredaren ska särskilt analysera om Skatteverket har tillräckligt effektiva verktyg för att upptäcka och förhindra bedrägerier. VAT Information Exchange System, VIES, är ett elektroniskt system för utbyte av information mellan EU-länder bland annat för kontroll av momsregistreringsnummer. Utredaren ska undersöka om en lämplig åtgärd för att förhindra bedrägerier kan vara att ett företags registreringsnummer för moms visas som ogiltigt i VIES.

Utredaren ska även lämna förslag som innebär att den som är medveten om ett momsbedrägeri och som lämnar uppgifter som i sig är korrekta, men i bedrägligt syfte, ska kunna dömas för skattebrott. Detsamma gäller om oriktiga muntliga uppgifter lämnas.

Uppdraget ska delredovisas senast den sista augusti 2023 och slutredovisas senast den sista februari 2024. Du kan läsa mer om utredningsuppdraget här.

Ny standard för bankbetalningar

P27 medför enklare och säkrare hantering över gränserna. Som ett led i detta kommer bankerna att gå över till den internationella ISO-standarden (ISO 20022) vid filöverföring. Vad innebär det?

Betalningsinfrastrukturen i Sverige genomgår en stor förändring. Den innebär införande av ett gemensamt nordiskt regelverk och en nordisk betalningsinfrastruktur, kallad P27. P27 medför enklare och säkrare hantering över gränserna eftersom det idag finns cirka åtta olika infrastrukturer. Som ett led i detta kommer bankerna att gå över till den internationella ISO-standarden (ISO 20022) vid filöverföring. Det innebär att dagens bankfiler i många fall ska ersättas med denna ISO-standard.

Införandet av den nya betalningsinfrastrukturen kommer medföra nya tekniska möjligheter och utmaningar. Bankerna kommer med större flexibilitet att kunna anpassa sitt tjänsteutbud till företagen. P27 består av flera faser. Lönebetalningarna ligger i fas 1. Det innebär att senast hösten 2023 ska betalningsinfrastrukturen vara på plats. Bankerna har sina egna tidsplaner för när de ska byta ut eller komplettera sina bankfiler med den nya ISO-standarden.

På sikt kommer Bankgirosystemets gemensamma tjänster att fasas ut och ersättas med bankernas egna tjänster. Det kommer därför inte vara möjligt att skicka betalfiler direkt till Bankgirot eller P27, utan betalningsfilen ska skickas till banken där betalarens konto finns. Det kommer inte heller att finnas någon gemensam utbetalningsavi. För att säkerställa företagets förutsättningar är det viktigt att ta del av information som kommer från banken, systemleverantörer och ombud.